Inferno, August Strindberg

När berättaren i Inferno - som uppvisar stora likheter med författaren själv  - upptäcker dolda sammanhang i sitt kemilaboratorium jublar han i triumf. Men strax störtas han ner i djupaste förtvivlan.Vännerna i Paris - konstnärer som Paul Gaugin och Edvard Munch - verkar förlöjliga och baktala honom. Stjäl de också hand idéer? Hans fiender är många och de har "infernalistiska maskiner", med vilka de angriper honom. De maniska experimenten och försöken att återta kontrollen över världen leder från alkemin till ockultismen och fantasten Swedenborgs läror. 

Inferno har ofta uppfattats som ett uttryck för Strindbergs vanföreställningar under en psykisk kris, men den kan med sin fragmentariska stil och upplösta berättarposition lika gärna läsas som som en för sin tid ytterst modern experimentroman.